Annonsbedrägeri – Polisen

Bedrägeri vid näthandel och vilseledande annonser

Har du koll på hur du skyddar dig mot bedrägerier på nätet? Bedragarna är skickliga och det kan vara lätt att bli lurad. Här får du tips på hur du ska göra för att undvika att bli lurad när du köper, säljer eller svarar på annonser på nätet.

Gör en polisanmälan

Om du misstänker att du blivit utsatt för ett bedrägeri ska du göra en polisanmälan och kontakta din bank. Det finns två sätt att göra en polisanmälan på:

Ring 112 om brottet händer nu, eller om polisen behövs på plats snabbt.

Om polisanmälan

• #### Tänk på det här när du ska anmäla bedrägeri vid näthandel och vilseledande annonser
• Spara och ta fram all skriftlig bevisning om du kan, som kontoöverföringar och konversationer via e-post eller sms.
• Om du blivit utsatt för ett bedrägeri, ring din bank och kontrollera om de kan stoppa transaktionen.

Har du utsatts för ett brott och har frågor om polisanmälan? Här får du en överblick över de olika stegen vid en polisanmälan och vad som händer efter att du gjort din anmälan.

Följ dina ärenden på Mina sidor

Polismyndigheten håller på att bygga upp Mina sidor. Du kan nu logga in och se status på vissa av dina ärenden.

Vad är näthandelsbedrägeri och vilseledande annonser?

Bedrägerier kan gå till på många olika sätt. Här kan du läsa om exempel på hur det kan gå till och vad lagen säger om bedrägeribrott.

När du säljer

Som säljare kan du bli kontaktad av en intresserad köpare som hävdar att du måste skicka varan med ett visst fraktbolag och betala för frakten innan du kan få betalt för varan. Vid försäljning väljer du själv vilket fraktbolag du vill använda, och frakten bör köparen stå för.

Klicka aldrig på en länk som du får skickat till dig från intresserad köpare.

Lämna inte ut dina kortuppgifter eller använd bank-id på uppmaning av någon annan.

När du köper av privatperson

Som köpare kan det hända att du betalar för en vara som du sedan aldrig får.

När du köper av företag

Bedragare kan försöka lura dig med klonade eller falska webbutiker. Sidorna är bra gjorda och ser äkta ut. Risken är att du inte får varan du köpt, eller att du får en felaktig eller kopierad vara. Du kan även råka ut för nätfiske – stulna kort- och personuppgifter.

Vilseledande annonser

På många orter är det brist på bostäder. Det utnyttjas ibland av bedragare. Bedrägerier som är kopplade till lägenhetsuthyrning pågår året runt.

Bedrägerierna kan se ut på olika sätt. Ett vanligt sätt är att en lägenhet annonseras på internet. Ofta har lägenheten en attraktiv adress och en rimlig hyra. Bedragarna kräver vanligen flera månadshyror i förskott eller i deposition.

Det är viktigt att du kontrollerar att lägenheten faktiskt existerar. Det finns många exempel på fall där bedragare har kopierat bostadsrättsannonser och gjort om dem till andrahandsannonser.

Annonser av varor

Annonser i bland annat sociala medier kan marknadsföra falska produkter och leda till falska webbutiker. Reklamen ser ut att vara från företag du känner igen och brukar handla av, men domän-namnet kan vara manipulerat. Bedragarna använder även bilder och filmer av kända profiler för att lura dig.

Så säger lagen

Bedrägeri är när en gärningsperson lurar någon att göra något, eller låta bli att göra något, för att själv tjäna på det ekonomiskt. Den som blir lurad skadas ekonomiskt.

Stöd och hjälp för dig som blivit utsatt

Har du blivit utsatt för brott? Då finns olika former av stöd och hjälp.

Hit kan du vända dig

Du kan vända dig till Brottsofferjouren som ger medmänskligt och praktiskt stöd till dig som är brottsutsatt, vittne eller anhörig.

Så skyddar du dig mot bedrägerier

Det finns flera saker du kan göra för att minska risken att utsättas för bedrägeri.

• Om möjligt bör du träffa säljaren och få själva varan överlämnad.
• Som säljare ska du inte betala en försäkringsavgift till fraktbolag eller sändebud som påstår sig komma och hämta din vara.
• Klicka aldrig på en länk som du får skickat till dig från intresserad köpare.
• Att säljaren lämnar ut sitt personnummer eller kontonummer skyddar dig inte från att bli lurad.
• Kontrollera så att pengarna går till den person du varit i kontakt med när du betalar med Swish.

När du köper av företag

• Undersök tidigare omdömen, stavfel, blandning av språk, kontaktuppgifter, avtal och betalningsmöjligheter på sidan.
• Var extra uppmärksam om du kommit till sidan via sociala medier, mejl och sms.
• Var vaksam på erbjudanden som är för bra för att vara sanna, till exempel oanvända märkesvaror till ett betydligt lägre pris än i affären – det kan handla om stöldgods eller falska kopior.
• Var försiktig med att lämna ut ditt kortnummer, speciellt till företag du inte handlat med tidigare.

Vilseledande annonser – tips och råd

• Kontrollera med fastighetsägaren att personen som vill hyra ut verkligen är lägenhetsinnehavare och har tillstånd att hyra ut i andra hand.
• Var försiktig när uthyraren skickat e-post med länkar till fastighetsägaren. Det finns bedragare som har skapat falska webbsidor med telefonnummer som går till en medbrottsling.
• Kontrollera namnet på den som hyr ut och sök själv fram telefonnumret. Är det samma uppgifter som i annonsen? Ring upp och kontrollera uppgifterna.
• Betala aldrig i förskott innan du har fått se lägenheten och kontraktet är påskrivet. Att vilja ha förskottsbetalning innan uthyraren träffat dig tyder på bedrägeri. Vem vill hyra ut åt någon man inte träffat? Speciellt om det råder bostadsbrist och är säljarens marknad.
• Var vaksam om uthyraren befinner sig utomlands eller inte kan träffas och ändå kräver förskott.
• Ta gärna med en vän eller anhörig när en lägenhet visas. Är ni två kan ni lättare genomskåda om det är ett bedrägeri.

Annonser av varor:

• Var försiktig med webbutiker du inte känner igen och erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna.
• Var kritisk om du kommit till sidan via annonser i sociala medier, mejl eller sms. Klicka inte på annonslänkar, utan sök själv fram företaget.