Ordlista
Enkla förklaringar av begreppen som ofta dyker upp när det gäller bluffar och digital säkerhet — på ren svenska.
- Nätfiske— även kallat Phishing
- Falska mejl eller webbsidor som ser äkta ut och lurar dig att lämna ifrån dig lösenord, koder eller kortuppgifter. Ordet uttalas “fisching” — bedragaren fiskar efter dina uppgifter.
- SMS-bedrägeri— även kallat Smishing
- Nätfiske, men via sms. Ofta ett meddelande som ser ut att komma från Postnord, banken eller Skatteverket, med en länk du inte ska klicka på.
- Röstbedrägeri— även kallat Vishing
- Bedrägeri via telefonsamtal. Bedragaren låtsas ofta vara från din bank, Polisen eller ett teknikföretag och försöker få dig att legitimera dig eller flytta pengar.
- BankID-bedrägeri
- Bedragaren får dig att legitimera dig med BankID — ofta genom att påstå att det är en “säkerhetskontroll” eller att någon försökt logga in på ditt konto. När du godkänner kan de i själva verket logga in på din bank eller ta lån i ditt namn. Legitimera aldrig med BankID på uppmaning från någon som ringer.
- Falsk bankpolis
- En vanlig variant av vishing där bedragaren utger sig för att vara polis eller bankens säkerhetsavdelning. De säger att dina pengar är i fara och ber dig flytta dem till ett “säkert konto” — som i själva verket är deras eget.
- Investeringsbedrägeri
- Bedrägerier som handlar om aktier, valuta eller kryptovaluta med löften om snabba, säkra vinster. Ofta börjar det med en kort insättning, sedan pressar de på för större belopp.
- Romansbedrägeri
- En person tar kontakt via sociala medier eller dejtingappar, bygger upp förtroende under lång tid och ber sedan om pengar för en “akut situation”. De vill nästan aldrig träffas i verkligheten.
- Fakturabedrägeri
- Falska fakturor eller avtal som ser äkta ut och kräver betalning för något du aldrig beställt. Kontrollera alltid vem avsändaren är innan du betalar.
- Fjärrstyrningsbedrägeri
- Någon ringer, säger att din dator är “hackad” och ber dig installera ett program (t.ex. AnyDesk eller TeamViewer). Programmet ger bedragaren full kontroll över din dator — och därmed dina inloggningar.
- Nummerspoofing— även kallat Spoofing
- Bedragaren kan få det att se ut som att samtalet kommer från din banks eller Polisens riktiga telefonnummer. Lita därför aldrig på ett nummer som visas — ring alltid själv upp banken på ett nummer du hittar på deras hemsida.
- Nätbedrägeri
- Samlingsnamn för alla bedrägerier som sker via internet — från falska annonser till kapade konton och nätfiske.
- Identitetskapning
- Någon använder dina personuppgifter för att beställa varor, ta lån eller öppna abonnemang i ditt namn. Kan upptäckas via oväntade fakturor eller uppgifter hos UC.
- QR-fiske— även kallat Quishing
- Nätfiske via QR-koder. Bedragaren klistrar upp eller mejlar en QR-kod som leder till en falsk inloggningssida. Skanna aldrig QR-koder från okänd avsändare — särskilt inte på parkeringsautomater, laddstolpar eller lappar i offentliga miljöer.
- Riktat nätfiske— även kallat Spear phishing
- En mer förberedd form av phishing där bedragaren använder ditt namn, din arbetsplats eller uppgifter från sociala medier för att mejlet ska kännas personligt och trovärdigt.
- VD-bedrägeri— även kallat Whaling / CEO-fraud
- Riktat nätfiske mot chefer eller ekonomiansvariga. Bedragaren utger sig för att vara VD:n och ber om en brådskande betalning eller överföring.
- Pharming
- Bedragaren manipulerar din internetanslutning eller router så att du hamnar på en falsk sajt även om du skriver rätt adress. Skydda dig genom att uppdatera router och använda välkända wifi-nätverk.
- Skadlig kod— även kallat Malware
- Samlingsnamn för program som är gjorda för att skada, spionera eller stjäla information — t.ex. virus, trojaner och spionprogram. Sprids ofta via bilagor, länkar eller nedladdade filer.
- Utpressningsvirus— även kallat Ransomware
- Skadlig kod som låser dina filer och kräver en lösensumma för att låsa upp dem. Bästa skyddet är regelbunden säkerhetskopiering och att aldrig öppna okända bilagor.
- Deepfake
- AI-skapad film eller ljud där någons röst eller ansikte imiteras. Bedragare kan använda tekniken för att låta som en anhörig i telefon (“Hej mormor, det är jag…”). Ring alltid tillbaka på ett känt nummer om något känns fel.
- Röstkloning
- En variant av deepfake där bedragaren har spelat in några sekunder av en persons röst — t.ex. från sociala medier — och sedan använder AI för att låta som den personen i telefon.
- Catfishing
- Någon skapar en påhittad identitet på nätet — ofta med stulna bilder — för att inleda en relation eller lura till sig pengar. Vanligt i romansbedrägerier.
- Penningmula— även kallat Money mule
- En person som — ofta utan att förstå det — låter bedragare använda sitt bankkonto för att flytta pengar från brott. Även den som lånar ut sitt konto kan bli polisanmäld.
- Skimming
- Bedragare kopierar informationen på ditt bank- eller kreditkort med en dold läsare, ofta i uttagsautomater eller betalterminaler. Täck alltid över när du slår in koden.
- Engångskod— även kallat OTP — One-Time Password
- En tillfällig kod (ofta 6 siffror) som skickas via sms eller app och gäller bara en gång. Lämna aldrig ut en engångskod till någon — inte ens till någon som säger sig vara från banken.
- Tvåfaktorsinloggning— även kallat 2FA / MFA
- Extra säkerhet vid inloggning — utöver lösenordet krävs t.ex. en kod från en app eller ett sms. Aktivera det överallt där det går, särskilt på e-post och sociala medier.
- Social manipulation— även kallat Social engineering
- Samlingsnamn för när bedragaren utnyttjar mänskliga känslor — stress, rädsla, hjälpsamhet eller tillit — istället för teknik för att lura dig. Nästan alla bedrägerier bygger på detta.
- Typosquatting
- Falska webbadresser som är nästan identiska med den äkta — t.ex. “swedbanк.se” med kyrilliskt k, eller “nordeaa.se”. Kontrollera alltid adressfältet innan du loggar in.