ID-kapning: skydda din identitet — och vad du gör om den redan kapats
ID-kapning betyder att någon obehörig använder dina personuppgifter, legitimation, personnummer eller BankID för att göra saker i ditt namn — till exempel beställa varor, teckna abonnemang eller ta lån. Ofta märks det inte förrän en faktura eller en inkassokrav dyker upp. Här är hur id-kapningen går till, hur du känner igen den och de spärrar som gör det svårt för en bedragare att använda din identitet.
Har det redan hänt? Ring din bank och spärra direkt, sedan polisen på 114 14. Vid pågående fara: 112. Följ akutguiden här.
Så fungerar bedrägeriet
En vanlig startpunkt är att bedragaren får tag i din identitet genom nätfiske — ett falskt mejl eller sms som ser ut att komma från din bank, PostNord eller Skatteverket — eller genom att utge sig för att vara från banken i ett telefonsamtal. Uppgifterna kan också läcka vid ett dataintrång, eller komma från ett stulet ID-kort eller körkort.
Med namn, personnummer och adress kan bedragaren sedan handla i ditt namn, teckna abonnemang, beställa kort eller ta lån. Ett nästintill ljudlöst första steg är att obehörigt ändra din folkbokföringsadress, så att kort och dokument hamnar hos bedragaren i stället för hos dig.
Den felaktiga adressändringen kan du själv förhindra: Skatteverkets kostnadsfria spärr ”Spärra obehörig adressändring” gör att flyttanmälan bara kan göras via Skatteverkets e-tjänster, och att en anmälan på pappersblankett får en särskild kontroll. Spärren aktiverar och tar du bort själv med e-legitimation — det går inte att göra via telefon, brev eller mejl.
Kreditupplysningar i ditt namn kan du också förhindra: har du utsatts för ett bedrägeri kan du kostnadsfritt spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen. Polisen rekommenderar att kontrollera din folkbokföringsadress hos Skatteverket och eftersändning hos Svensk Adressändring om du misstänker id-kapning.
Varningstecken
- En faktura eller ett krav om varor, tjänster eller abonnemang du inte har köpt.
- En inkassokrav eller betalningsanmärkning för en skuld du inte känner igen.
- Ett brev eller meddelande om att din adress har ändrats — eller att någon anmält flytt till din adress.
- Kreditupplysningar du inte har begärt, till exempel via ett meddelande från en kreditupplysningsföretag.
- Du uppmanas legitimera dig med BankID i en situation du inte själv har initierat.
- Du har förlorat ditt id-kort eller körkort, eller en faktura har kommit till en adress du inte bor på.
Gör så här
- Kontakta din bank och kontrollera dina konton, kort och krediter — först av allt, enligt polisen.
- Bestrid fakturor för varor och tjänster du inte har köpt. Bestrid skriftligen och bevara bevis.
- Spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen — det är kostnadsfritt.
- Polisanmäl på 114 14 eller via polisen.se, och skicka en kopia på anmälan till Skatteverket om din adress har ändrats obehörigt.
- Kontakta Skatteverket (0771-567 567) och kontrollera din folkbokföringsadress.
- Kontakta Svensk Adressändring och kontrollera att ingen obehörig eftersändning av post gjorts.
- Har du blivit av med id-kort eller körkort: spärra det hos den myndighet eller det företag som utfärdat kortet.
Gör aldrig detta
- Betala aldrig en faktura eller ett inkassokrav innan du bestridit den — och har du inte köpt något ska du inte betala alls.
- Lämna aldrig ut personnummer, koder eller legitimera dig med BankID för någon som kontaktar dig.
- Klicka aldrig på länkar i oväntade mejl eller sms.
- Ignorera aldrig krav eller inkasso — bestrida i stället, så att felaktiga krav inte tar sig in i avkastning eller anmärkningar.
- Låt aldrig någon fjärrstyra din telefon eller dator, oavsett vem som påstår sig vara.
- Avstå aldrig från att polisanmäla — anmälan är grunden för att kunna bestrida krav och rätta felaktiga uppgifter i ditt namn.
Vanliga frågor
Vad är id-kapning?
ID-kapning, som även kallas identitetsstöld eller identitetsintrång, är när någon obehörig använder din legitimation, dina lösenord, ditt personnummer eller ditt BankID för att till exempel beställa varor eller ta lån i ditt namn. Det är en form av bedrägeri.
Hur spärrar jag obehörig adressändring?
Du aktiverar spärren i Skatteverkets e-tjänst ”Spärra obehörig adressändring”. Tjänsten är gratis, gäller privatpersoner och kräver att du har fyllt 18 år. Bara du själv kan aktivera eller ta bort spärren — med e-legitimation, inte via telefon, brev eller mejl. Komplettera gärna med Svensk Adressändrings gratistjänst Adresslåset, som spärrar obehörig eftersändning av post.
Hur spärrar jag mitt personnummer för kreditupplysningar?
Har du utsatts för ett bedrägeri kan du kostnadsfritt spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen — det gör att de inte tar kreditupplysningar i ditt namn, vilket förhindrar att lån tecknas. Polisen rekommenderar spärren vid misstänkt id-kapning.
Behöver jag köpa ett ID-skydd?
Det behövs inte nödvändigtvis. Konsumentverket påpekar att ID-skydd kan inte förhindra en id-stöld — tjänsten kan hjälpa dig om det inträffar. ID-skydd ingår ofta i hemförsäkringen, så kontrollera din försäkring innan du köper något extra. Har du tackat ja till ett ID-skydd i en telefonsäljning kan du ångra köpet inom 14 dagar.
Hur upptäcker jag att någon ändrat min adress?
Med en digital brevlåda (till exempel Kivra eller Min Myndighetspost) får du ett meddelande om du eller någon annan ändrar din folkbokföringsadress. Du kan också kontrollera din adress hos Skatteverket och kontrollera eftersändning hos Svensk Adressändring.
Vad gör jag först om jag upptäcker en id-kapning?
Kontakta din bank först, för att stoppa fortsatt bedrägeri. Bestrid sedan felaktiga fakturor, spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen och polisanmäl på 114 14. Vid pågående fara: 112.