Sociala medier har blivit bedragarnas viktigaste jaktmark. Fler och fler seniorer köper, säljer och umgås på nätet — och bedragarna vet det. Kunskap om metoderna ger kontroll: du känner igen fällan innan du kliver i.
av svenskarna har stött på bluffannonser på sociala medier senaste året.
Källa: Internetstiftelsen — Svenskarna och internet 2024
förlorade svenskar på bluffannonser under 2024, enligt Internetstiftelsen.
Källa: Dagens industri, 2025
kvinnor över 65 utsätts idag för bedrägerier via social manipulation jämfört med 2019.
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå), 2026
Bedragare klipper in bilder på kända svenskar (t.ex. journalister, programledare) i annonser för mirakelprodukter, kryptoinvesteringar eller reor. Klickar du hamnar du på en fejksida som samlar in kortuppgifter eller BankID.
Källa: SVT Uppdrag granskning, mars 2025
Falska säljare lägger ut populära varor billigt, kräver Swish i förskott och försvinner. Eller köpare som skickar 'bevis' på betalning som aldrig kommer fram. Samma konto kan polisanmälas dussintals gånger utan att stängas.
Källa: SVT Uppdrag granskning, november 2025
Någon kontaktar dig i DM, bygger förtroende under veckor eller månader, och ber sedan om hjälp med pengar — sjukhusräkning, resa, tullavgift. Ofta med stulna profilbilder.
Källa: Polisen / Brottsofferjouren
Reklam lovar snabb avkastning och länkar till en 'rådgivare' som ringer upp och guidar dig att sätta in pengar — ofta via BankID på en plattform som ser äkta ut. Pengarna går aldrig att få tillbaka.
Källa: Finansinspektionen / Polisen