Falskt sms (smishing) — så känner du igen bluffmeddelanden
Ett kort sms om ett paket, en obetald avgift eller en ”spärrad” bank räcker för att många ska klicka. Länken leder till en falsk sida som ser äkta ut, och där börjar bedrägeriet. Här är de mönster som polisen och företagen själva varnar för — och hur du kontrollerar ett meddelande utan att klicka på något.
Har det redan hänt? Ring din bank och spärra direkt, sedan polisen på 114 14. Vid pågående fara: 112. Följ akutguiden här.
Så fungerar bedrägeriet
Du får ett sms som ser ut att komma från PostNord, DHL, Skatteverket, Kronofogden, din bank eller BankID. Meddelandet innehåller en länk och en anledning att skynda: paketet skickas tillbaka, kontot spärras, avgiften måste betalas i dag.
Länken leder till en sida som är en kopia av det riktiga företagets. När du fyller i kortuppgifter eller legitimerar dig med BankID skickas allt vidare till bedragaren i realtid — som samtidigt använder det för att logga in eller genomföra en betalning.
Avsändarnamn i sms kan förfalskas fritt. Ett bluff-sms kan därför landa i samma konversationstråd som äkta meddelanden från företaget, vilket gör det extra svårt att upptäcka.
En växande variant är sms med små belopp: ”Betala 29 kr tullavgift.” Beloppet är litet för att du inte ska tveka — men kortuppgifterna används sedan till mycket större köp eller till en prenumeration.
Varningstecken
- Sms:et innehåller en länk och du uppmanas agera snabbt.
- Du väntar inte på något paket, eller känner inte igen ärendet.
- Adressen i länken innehåller extra ord eller udda domän (till exempel postnord-avi.info).
- Du ombeds legitimera dig med BankID via en länk.
- En liten avgift ska betalas med kort för att något ska ”släppas”.
- Språket är nästan korrekt men något stelt eller översatt.
Gör så här
- Klicka inte. Gå i stället själv till företagets app eller skriv adressen i adressfältet.
- Spåra paket i PostNords eller DHL:s egen app — aldrig via en sms-länk.
- Kontrollera ärenden hos Skatteverket och Kronofogden genom att logga in själv på deras webbplats.
- Radera meddelandet och blockera avsändaren.
- Vidarebefordra bluff-sms till 7726 (kostnadsfritt) så att operatörerna kan blockera det.
- Har du klickat och fyllt i något: ring banken och spärra direkt.
Gör aldrig detta
- Klicka aldrig på länkar i oväntade sms — inte ens för att ”se vad det är”.
- Fyll aldrig i kortuppgifter på en sida du kommit till via ett sms.
- Legitimera dig aldrig med BankID via en sms-länk.
- Lita aldrig på avsändarnamnet — det kan förfalskas.
- Svara aldrig på sms:et, inte ens med ”STOPP”, om du inte känner igen avsändaren.
- Ring aldrig ett telefonnummer som står i ett misstänkt sms.
Vanliga frågor
Vad är smishing?
Smishing är nätfiske via sms. Bedragaren skickar ett meddelande med en länk till en falsk sida för att komma åt dina kortuppgifter, lösenord eller ditt BankID. Ordet kommer från ”SMS” och ”phishing”.
Hur vet jag om ett PostNord-sms är falskt?
PostNord skickar aldrig sms som kräver att du betalar en avgift med kort via en länk. Öppna PostNords egen app eller skriv postnord.se själv i adressfältet och spåra paketet där. Väntar du inget paket är sms:et alltid en bluff.
Vad händer om jag bara klickat på länken?
Att enbart öppna sidan är sällan skadligt. Risken uppstår när du fyller i uppgifter eller legitimerar dig med BankID. Har du gjort det, ring banken direkt och spärra kort, konton och BankID.
Var anmäler jag ett bluff-sms?
Vidarebefordra sms:et kostnadsfritt till 7726 så kan operatörerna blockera avsändaren. Har du lidit ekonomisk skada: polisanmäl på 114 14 efter att du kontaktat banken.
Kan avsändarnamnet i ett sms vara falskt?
Ja. Avsändarnamn kan förfalskas, och bluff-sms hamnar därför ibland i samma tråd som riktiga meddelanden från företaget. Bedöm alltid innehållet, inte avsändaren.