Bluffmejl — så känner du igen ett falskt mejl (phishing)
Ett mejl som ser ut att komma från banken, Skatteverket eller ett känt företag är ett av bedragarnas vanligaste sätt att komma åt dina pengar. Här är mönstren att titta efter, vad du gör i stället för att klicka — och hur du agerar om du redan har lämnat ut uppgifter.
Har det redan hänt? Ring din bank och spärra direkt, sedan polisen på 114 14. Vid pågående fara: 112. Följ akutguiden här.
Så fungerar bedrägeriet
Du får ett mejl som ser ut att komma från din bank, Skatteverket, Kronofogden, Postnord, en streamingtjänst eller ett känt företag. Mejlet innehåller en länk och en anledning att agera snabbt: ett konto ska bekräftas, en återbetalning väntar, ett abonnemang går ut.
Länken leder till en sida som är en kopia av den riktiga. När du fyller i inloggning, kortuppgifter eller legitimerar dig med BankID skickas allt vidare till bedragaren i samma sekund — som kan använda det direkt för att logga in eller genomföra en betalning.
Avsändaradressen kan förfalskas, och logotyp och formgivning kan kopieras exakt. Ett mejl kan därför se helt äkta ut och ändå vara en bluff.
En vanlig variant är mejl om en ”återbetalning” eller ”utbetalning”. Ingen myndighet betalar tillbaka pengar mot att du fyller i kortuppgifter — kortuppgifter används för att ta pengar, aldrig för att lämna tillbaka dem.
En annan variant är bilagor: en faktura eller ett meddelande i en fil som du ska öppna. Bilagan kan innehålla skadlig kod eller leda vidare till en falsk inloggningssida.
Varningstecken
- Mejlet innehåller en länk eller en bilaga du inte väntade dig.
- Du uppmanas agera snabbt, annars händer något negativt.
- Du ombeds legitimera dig med BankID eller logga in via en länk i mejlet.
- Adressen bakom länken innehåller extra ord eller en främmande domän.
- Du ska fylla i kortuppgifter för att få pengar tillbaka.
- Språket är nästan korrekt men något stelt eller översatt.
- Tilltalet är opersonligt: ”Kära kund” i stället för ditt namn.
Gör så här
- Klicka inte. Öppna i stället bankens app eller skriv företagets adress själv i adressfältet.
- Kontrollera ärenden hos Skatteverket och Kronofogden genom att logga in själv på deras webbplats.
- Håll pekaren över länken och läs adressen innan du gör något — men klicka inte.
- Radera mejlet och markera det som skräppost, så filtreras liknande mejl bort.
- Är du osäker: ring företaget på ett nummer du själv har letat upp.
- Har du fyllt i något: ring din bank och spärra kort, konto och BankID direkt.
Gör aldrig detta
- Klicka aldrig på länkar i oväntade mejl — inte ens för att ”se vad det är”.
- Öppna aldrig bilagor från avsändare du inte känner igen.
- Fyll aldrig i lösenord eller kortuppgifter på en sida du kommit till via ett mejl.
- Legitimera dig aldrig med BankID via en länk i ett mejl.
- Svara aldrig på mejlet och ring aldrig numret som står i det.
- Lita aldrig på avsändarnamnet — det kan förfalskas.
Vanliga frågor
Vad är phishing?
Phishing, eller nätfiske, betyder att bedragaren skickar mejl eller meddelanden som ser äkta ut för att lura dig att lämna ut lösenord, kortuppgifter eller legitimera dig med BankID. Uppgifterna används sedan för att logga in eller föra över pengar.
Hur vet jag om ett mejl från banken är äkta?
Utgå från att inget mejl behöver din inloggning. Öppna bankens app eller skriv bankens adress själv i adressfältet och se om ärendet finns där. Finns det inte där är mejlet en bluff. Vill du vara säker, ring banken på numret som står på ditt bankkort.
Jag har bara öppnat mejlet — är det farligt?
Att öppna själva mejlet är sällan skadligt. Risken uppstår när du öppnar en bilaga, klickar på en länk och fyller i uppgifter, eller legitimerar dig med BankID. Har du gjort något av det, ring banken direkt.
Vart anmäler jag ett bluffmejl?
Radera mejlet och markera det som skräppost. Har du lidit ekonomisk skada: kontakta banken först och gör sedan en polisanmälan på 114 14. Bluff-sms kan du dessutom vidarebefordra kostnadsfritt till 7726.
Kan bedragare veta mitt namn och vilken bank jag har?
Ja. Namn, adress och en del andra uppgifter är ofta offentliga, och information läcker ibland från företag. Att ett mejl innehåller rätt namn är därför inget bevis på att det är äkta.