Vanliga bedrägerier – Handelsbanken

Vanliga bedrägerier och hur du skyddar dig

Minska risken att blir lurad genom att lära dig identifiera de vanligaste bedrägerierna.

Var misstänksam

Ställ dig frågande till rimligheten i det som plötsligt och oväntat efterfrågas, och om det verkligen behöver gå så fort som det påstås.

Utbilda dig

Håll dig informerad om hur olika typer av bedrägerier går till, hur du bäst skyddar dig och vilka åtgärder du behöver göra om du skulle bli utsatt.

Internet- och utlandsköp

Håll ditt kort stängt för internet- och utlandsköp när du inte använder det för den sortens köp. Det ger ett bra skydd mot obehöriga köp. Du ställer enkelt in det i appen eller via internetbanken.

Uppdatera dina enheter

Ha alltid de senaste versionerna av operativsystem, webbläsare, antivirus- och säkerhetsprogram installerade. Ladda enbart ner appar från officiella distributörer som App Store och Google Play.

Skydda dina lösenord

Använd starka lösenord som är svåra att lista ut och ha inte samma lösenord på flera ställen. Byt även ut dina lösenord regelbundet.

Vanliga bedrägerier

Brukar vanligtvis börja med en annons på nätet som gör reklam för attraktiva investeringar, ofta i [kryptovalutor](https://www.handelsbanken.se/sv/privat/spara/kryptovalutor-virtuellatillgangar "Kryptovalutor .se - vy"). Bedragaren vill få dig att ange dina kontaktuppgifter och därefter blir du kontaktad av en falsk rådgivare som erbjuder dig en orimlig investering. Kontakten brukar vara intensiv och du övertalas att investera allt större summor över tid. Efter att bedrägeriet avslöjats kan du bli kontaktad på nytt av någon som påstår sig företräda lurade investerare för att få dig att betala ännu mer.

Vill du veta hur ett investeringsbedrägeri kan gå till och hur du undviker att bli lurad? Internetstiftelsens kostnadsfria kurs tar upp vanliga knep och ger konkreta råd för att skydda dina pengar: Kurs hos Internetstiftelsen Opens in a new window

Finansinspektionen (FI):s varningslista är en förteckning över företag och aktörer som saknar tillstånd att bedriva finansiell verksamhet i Sverige. Listan uppdateras löpande. Tänk på att listan inte är uttömmande: FI:s varningslistaÖppnas i nytt fönster

FI:s grundrekommendation är att endast investera genom bolag som finns i deras företagsregister: FöretagsregistretÖppnas i nytt fönster

Så skyddar du dig mot investeringsbedrägerier

1. Var skeptisk mot erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna.
2. Gör alltid noggranna efterforskningar kring placeringen och företaget innan du investerar.
3. Ge aldrig tillåtelse för någon att fjärrstyra din dator i samband med investeringar.
4. Gå inte på erbjudande som är tidsbegränsat och stressar dig att investera snabbt.
5. Var källkritisk till placeringsannonser som frontas av kända finansprofiler.
6. Var försiktig med investeringsråd i chattgrupper som WhatsApp, Telegram eller liknande plattformar.
7. Gör alltid noggranna efterforskningar kring placeringen och företaget innan du investerar.
8. Misstänker du att du blivit utsatt för bedrägeri? Kontakta banken på 0771-77 88 99.

”Pump and Dump”-bedrägeri – chattgrupper med investeringstips

Pump and dump bedrägerier går ut på att bedragare manipulerar aktiekurser genom att sprida vilseledande information. Metoden går ut på att locka investerare att köpa en okänd aktie med låg omsättning så att kursen stiger kraftigt (pump), varefter bedragarna säljer sina aktier (dump) och aktiekursen rasar.

• Bedragarna annonserar ofta i sociala medier och ibland används AI-genererade kända finansprofiler för att skapa förtroende.
• Bedragaren bjuder ofta in potentiella investerare i exklusiva Whatsapp-grupper där ”experter” tipsar om specifika aktier.
• Investeraren kan göra en mindre första vinst i syfte att skapa ytterligare förtroende för större placeringar.

Handel med onoterade aktier

Att investera i onoterade aktier innebär betydligt högre risk än handel på en börs. Prissättningen är ofta svår att bedöma, informationen om bolagen kan vara begränsad och det finns sällan en fungerande marknadsplats där du enkelt kan sälja ditt innehav. Det gör att onoterade aktier ibland används i bedrägerier, där investerare lockas in i affärer som är svåra att kontrollera eller ta sig ur. Onoterade bolag omfattas inte av samma krav på rapportering, insyn och kontroll som börsnoterade företag. Det ställer stora krav på dig som investerare att noggrant granska bolaget och dess ekonomi och långsiktiga plan, särskilt vid nyemissioner. Var vaksam om:

Sms-bedrägeri – smishing

Smishing är en typ av bedrägeri som sker via sms. Bedragaren skickar ett meddelande för att få dig att ringa ett bedrägligt telefonnummer eller klicka på en länk för att installera skadlig programvara. Det brukar handla om varningar, leveranser, påstådda vinster eller andra lockande budskap.

• Kolla länken noggrant innan du klickar, var misstänksam mot långa länktexter.

Telefonbedrägeri – vishing

Vishing är en form av bedrägeri som sker via telefon. Bedragaren ringer och utger sig för att vara en välkänd aktör. Bedrägeriet kan se ut som så att bedragaren skapar en påhittad nödsituation som att ett säkerhetsintrång har skett eller att ett lån har tagits i ditt namn. Detta för att få dig att lämna ut koder, signera betalningar eller installera ett fjärrstyrningsprogram.

• Kontrollera uppgifterna genom att själv ringa upp företaget i fråga. Ring alltid på telefonnummer som du själv söker upp.
• Utför eller signera aldrig betalningar på uppmaning av annan och lämna aldrig ut dina personliga koder.

Nätfiske – phishing

Phishing sker oftast via mejl eller chatt där bedragare utger sig för en känd aktör för att stjäla personliga uppgifter. De försöker även få dig att klicka på länkar eller filer som sprider ransomware.

• Lämna aldrig ut personlig information via mejl, chatt eller online.
• Kontrollera avsändarens e-postadress eller webbadress noggrant innan du klickar vidare.

Startar ofta via dejtingsiter, appar eller sociala medier där du får kontakt med någon som utger sig för att vara din stora kärlek eller en ny vän. Samtalen blir snabbt intensiva och djupa. Efter en tid påstår sig bedragaren ha hamnat i ekonomiska svårigheter och behöver akut hjälp. Du ombeds skicka pengar som sällan skickas direkt till personen utan till olika ombud eller partners. Ibland kan du till och med övertalas att ta lån för att hjälpa till att lösa situationen.

• Var skeptisk mot nya intensiva relationer där begäranden om akut ekonomisk hjälp förekommer.
• Skicka aldrig pengar till personer du nyss inlett en relation med över nätet.
• Kontrollera att personen du pratar med finns på riktigt genom att exempelvis göra namn- och bildsökningar på nätet.

Fjärrstyrning – kontroll över din enhet

Fjärrstyrning innebär att du låter någon annan ta kontroll över din dator eller mobiltelefon. IT-avdelningar använder ofta fjärrstyrningsprogram för att hjälpa dig att lösa tekniska problem. Tyvärr utnyttjar även bedragare denna metod för att begå brott.

En bedragare kan försöka övertala dig att installera ett program som ger dem tillgång till din enhet. När de väl har kontrollen kan de till exempel få dig att signera avtal eller genomföra andra åtgärder utan din vetskap.

• Om någon ber dig att installera ett program – avsluta samtalet direkt.

Mamma- och pappabedrägeri

I dessa fall blir du oftast kontaktad via sms av någon som utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn. I sms:et, som alltid kommer från ett nytt telefonnummer